21 februari 2010
Lillefanten, Maskot och Kanina
Språkets betydelse av hur vi tolkar världen
19 februari 2010
Timo Räisänen tycker till
30 januari 2010
Föräldrars kön spelar ingen roll
Har du en snopp innanför pannbenet eller vad är det frågan om?

Nu är det dags, inga ursäkter godtages. För att kunna möta biologisterna måste jag infiltreras mig med dem, läsa deras litteratur. Jag ska alltså, försöka bör tilläggas, läsa Annica Dahlströms "Könet sitter i hjärnan". Den ligger här på sängen, är jävligt ful, och passar inte alls in i resten av de lånade böckerna. Vilka andra smutsiga grisfingrar har pillat på den här och göttat sig i innehållet? kan jag inte låta bli att tänka. Men okej, nu ska jag. Bara gör't.
28 januari 2010
20 januari 2010
Fem punkter för jämställdhet
DN.se har listat fem punkter om bland annat jämställdhet som de anser vara viktiga inför valet. Vad tycker ni om dessa?
1. Se individen bakom könsrollen
Det är lätt att fastna i diskussioner om arv eller miljö förklarar att pojkar brukar föredra en viss typ av leksaker och lekar medan flickor föredrar andra. Samt varför valen senare i livet så ofta präglas av könstillhörighet. Men vad orsakerna än är finns alltid individer som trots rådande normer väljer annorlunda. Skillnaderna mellan individerna i ett kollektiv är större än den genomsnittliga skillnaden mellan kollektiven som helhet. Därför förtjänar pojkar och flickor, kvinnor och män att behandlas och bemötas som de individer de är.
Samhället måste redan från BB och upp i skolåldern känna igen och motarbeta de könsrollskostymer som begränsar individens rätt att utvecklas till den unika person hon är. Den offentliga barnomsorgen och skolan måste präglas av en kunskap om genus, hur det produceras och reproduceras. Målet är inte att vända på könsrollerna. Det är att befria människan.
2. Vinst bättre än kvotering
Det är inte bristande kompetens som förklarar kvinnors skrala representation i näringslivets övre skikt. Det är mäns bristande kompetens att identifiera kvinnors kompetens. Men kvotering är ändå inte rätt lösning. I ett fritt samhälle måste företagare ha rätt att också göra irrationella val och att välja att rekrytera mediokra män framför kompetenta kvinnor.
Globaliseringen skärper konkurrensen på alla marknader. Företag kommer i förlängningen inte ha råd med att välja bort den bästa, oavsett kön eller ursprung. Dessutom: i vår del av världen är kvinnor också kunder. Det företag som producerar möbler, bilar, mobiltelefoner eller vad det nu än är utan närmare insikter om hur halva marknaden resonerar kommer att få betala ett ekonomiskt pris för det.
Och det är i näringslivsvärlden ett bättre styrmedel än en svårmanövrerad lagstiftning.
3. Kvinnor är också människor
Det finns en god tanke bakom begreppet ”kvinnors rättigheter” men den riskerar att leda fel. Mänskliga rättigheter skulle räcka fint, om det inte vore för att denna mänsklighet ofta kommit att tolkas som att vissa undergrupper, till exempel kvinnor och homosexuella, inte ingick i detta kollektiv. Men det gör de. Och de har allt att vinna på att inte stuvas undan i något särskilt rättighetspaket.
Rätten att uttrycka sig fritt, att röra sig i det offentliga rummet och rätten till kroppslig integritet skall inte bedömas efter olika måttstock beroende på om det är mäns, kvinnors, heterosexuellas eller homosexuellas universella rättigheter som inskränks. Sverige måste bli bättre på att känna igen det systematiska förtrycket mot kvinnor i vissa delar av världen och se det som ett fullgott skäl för asyl.
4. Feministiskt bistånd
Det finns ett samband mellan ett lands ekonomiska utveckling och kvinnors ställning. Låg ställning är lika med dålig utveckling. I den mån Sverige ska ge utvecklingsbistånd till underutvecklade länder måste denna aspekt vägas in. Så länge kvinnor hålls kvar i underordning kommer ett land inte kunna resa sig ur fattigdom. Biståndet riskerar i stället att fungera som konstgjord andning.
Den dag som Sverige beslutar sig för att sluta blåsa in luft i en sjuk kropp faller den ihop. Då tar slöseriet med pengar slut. Utrikespolitiken och Sveriges relationer till andra länder måste i högre grad än i dag präglas av insikten att demokrati och välstånd inte kan utvecklas utan kvinnornas medverkan i samhällslivet.
5. Avreglera mera
Kvinnor arbetar i hög grad i den offentliga sektorn. Män i den privata. Kvinnor är ofta hänvisade till en arbetsgivare – kommunen. Män till flera. Detta bidrar till att hålla nere kvinnors lön, rörlighet och egenmakt. Kvinnor ska inte tvingas bli bilmekaniker, män inte att bli under sköterskor. Men de som vill ska förstås kunna göra så. Politikernas uppgift däremot är att stimulera och uppmuntra mer privat företagande inom offentlig sektor, så att kvinnor får fler arbetsgivare att välja mellan.
Fast de kan förstås också själva ta över verksamheten och bli chefer i stället.
14 januari 2010
Ludde Modig, eller Fuck You Walt Disney!
Gender around the world.
Jag kommer bland annat jobba i en projektgrupp om mänskliga rättigheter, med fokus på kvinnors rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Indien är ju kontrasternas land och självklart ser detta, precis som överallt annars, väldigt olika ut. Jag kommer befinna mig på landsbygden. Det ska bli väldigt intressant samt nödvändigt att byta perspektiv. Det går nog inte att komma dit och försöka sprida den (queer)feministiska tanken (eller jo, går och går...). Men, det handlar nog mer om att lägga sig där de själva befinner sig och jobba med jämställdhet därifrån. Spännande och lärorikt!
Vi hörs!
07 januari 2010
Sex utan solidaritet
24 december 2009
10 december 2009
Pink Stinks
För mig känns det inte som att man kommer åt "problemet" genom att försöka förbjuda en färg. Jag tror snarare att det handlar om att erbjuda barn ett brett urval leksaker, inte bara de könssterotypa.
Att skapa leksaker "utan kön" har studenter på Mälardalens högskola fått göra (där jag en gång pluggade). Hade jag haft tid hade det varit roligt att titta på deras skapelser.
09 december 2009
Ditt livs drama

07 december 2009
Rosa - i kvinnlighetens namn?
Nu har jag av en läsare fått tips på en artikel i ämnet. Kolla in: Leve det ROSA och dela gärna med dig av vad du känner inför denna "problematiska" färg och hela debatten.
05 december 2009
ASKUNGEN, intersektionell förståelse

Jag har tittat på Walt Disneys saga Askungen och kommer här analysera den ur ett intersektionellt perspektiv.
Sagan handlar om en flicka vars föräldrar dör och därför bor hon tillsammans med sin elaka styvmor och två styvsystrar och arbetar som piga i deras hus. De behandlar henne väldigt illa och de enda vänner hon har är djuren i huset. Hon drömmer hela tiden om att en dag komma därifrån och bli lycklig, samtidigt som styvmodern och de två systrarna hela tiden ger henne nya hushållsuppgifter och behandlar henne väldigt dåligt. Askungen suckar men tänker samtidigt ”Nå, mina drömmar kan de i alla fall inte ta ifrån mig”.
En dag bjuder kungen in till bal på sitt slott, med anledning av att hans son vill hitta en ung flicka att gifta sig med. Alla ogifta kvinnor i landet blir bjudna och styvmodern lovar Askungen att hon också ska få följa med om hon bara utför vissa stora städuppgifter först. Styvmodern har dock tänkt ut en plan. Om Askungen inte har någon klänning kan hon inte få följa med, och därför ger hon Askungen så pass mycket att göra att hon inte ska hinna sy färdigt sin klänning. Till Askungens glädje syr mössen klart den åt henne. En magisk fe trollar fram häst och vagn åt Askungen med förmaning att förtrollningen bryts vid midnatt och hon då måste vara hemma.
Askungen går på balen, träffar Prinsen som blir alldeles förälskad av henne men måste springande lämna festen för att hinna hem i tid. I farten tappar hon sin sko, som Prinsen hittar. Prinsens tjänare åker sedan land och rike runt för att se vem skon passar, i hopp om att hitta den mystiska flickan. När skon visar sig passa Askungen gifter hon sig med prinsen och ”de lever lyckliga i alla sina dagar”.
Ur ett intersektionell förståelse är det intressant att fokusera på hur Askungen är en ”vanlig” flicka från ”underklassen” som arbetar med lågkvalificerat hushållsarbete- typiskt kvinnogöra, men som nu får möjlighet att gifta sig med en riktig prins, och flytta in till hans stora vackra slott. Kanske ska det ge kvinnor i samma situation hopp om den stora lyckan; rik man, stort slott och massa pengar.
För när Askungen drömmer om lycka, uttrycker det sig i form av att hon ska hitta en man och gifta sig med honom. Varje ogift ung kvinnas dröm, enligt den här sagan. Askungen börjar med att leva ut sin dröm genom att ta på sig en ”underbart vacker klänning”, bära nätta glasskor och åka iväg till balen för att se om det finns en möjlighet att prinsen ska bli intresserad av henne. Utan att de växlar särskilt många ord, blir han helt besatt av hennes skönhet. Allt helt i enlighet med den heterosexuella matrisen, maskulinitet möter femininet och det uppstår en åtrå -den åtrån som framställs som ”naturlig” och normal.
Jag hade velat se Askungen komma i kostymbyxor och låga finskor, det hade gett henne en större möjlighet att springa därifrån. Hon hade kunnat dra några roliga vitsar för Prinsen så att han knappt kunnat hålla sig för skratt och sedan gett honom massa komplimanger för hans sneda söta tänder så att han hade blivit generat rosig om kinderna. Nå, i den här sagan är Prinsen den vita rika heterosexuella mannen som sitter på makten; han har möjlighet att välja sin (vita heterosexuella) hustru utifrån hennes skönhet. Skönhet i det här fallet är en ljus hy, långt blont hår och små söta fötter som passar i fina glasskor (hennes elaka styvsystrar hade naturligtvis för stora fötter när skon sedan skulle provas).
Det verkar finnas en poäng med att Prinsen väljer en flicka en lägre klass så att hon numera kan förstå vad lycka innebär (stort hus, mycket pengar och en massa tjänare som utför hushållsarbetet).
Det uppstår alltså en evig oersättlig tacksamhetsskuld från Askungens sida. Att hon aldrig mer får träffa sina egna vänner, de snälla djuren, verkar inte spela någon roll eftersom hon hittat sin eviga kärlek och därför är lycklig i alla sina dagar. *
*Det finns olika versioner av Askungen varav hon får med sig djuren i vissa, i andra inte.
