I Hur flickor och pojkar gör kön presenterar Davies Bronwyn analyser av 4- och 5-åringars beteenden och lekar i förskolor. En central teori i hennes bok är poststrukturalism, och Bronwyns data kan analyseras genom fokus på hur olika diskurser samverkar och hur människor positionerar sig. Bronwyn diskuterar också om hur det sociala spelar roll för hur könsroller konstrueras, samt hur forskare använder sig av biologin för att skapa dikotomin man och kvinna. Det blir också tydligt hur stor inverkan olika symboler har för könsroller, exempelvis kläder och leksaker. Barnen i Bronwyns studier sammankopplade dessa symboler väldigt tydligt till antingen manliga eller kvinnliga. Bronwyn använder också feministiska sagor för att studera barnen.
Jag vill här ge exempel på hur Bronwyn använder sig av feministiska sagor till att tolka barnens uppfattning om könsroller med att diskutera sagan Prinsessan Papperspåse.
Prinsessan Papperspåse handlar om en prinsessa som ska rädda en tillfångatagen prins från en ond drake. Genom att sätta på sig en gammal papperspåse som förklädnad kan hon ta sig förbi draken. Hon är smutsig och har en påse på huvudet när hon lyckas ta sig fram till prinsen. På grund av detta vill Prinsen inte gifta sig med henne. ”Kom tillbaka när du ser ut som en riktig Prinsessa” säger han. Flickorna som Bronwyn studerade tolkade den här sagan genom att positionera sig som prinsessan. De ser henne som vacker och trevlig och förstår att Prinsen inte är ”god”. En av tjejerna tycker dock att Prinsessan borde ha gjort som Prinsen sa till henne. När det gäller pojkarnas förståelse av sagan är de inte så intresserade av Prinsessan, utan positionerar sig som Prinsen. De förstår varför Prinsessan är arg och att Prinsen inte är trevlig. Bronwyn noterade också att detaljerna som barnen intresserade sig för i sagan var starkt beroende av kön. Sammanlagt var det tre barn som höll med Prinsen om att Prinsessan borde snygga till sig. Alla dessa barn har mammor som inte förvärvsarbetar, medan de barn som förstod Prinsessan som hjälte alla har mammor som arbetar utanför hemmet och pappor som tar stor del av hushållsarbetet. Bronwyn menar att det verkar finnas en stark koppling till att förstå en feministisk saga, och ha mammor som arbetar utanför hemmet. Bronwyn ger också exempel på annan forskning som stödjer denna tes.
Jag tycker Hur pojkar och flickor gör kön är en lättläst bok som varvar lite ”tyngre” feministiska teorier, med intervjuer och intressanta tolkningar av data. Språket är inte alls akademiskt eller krångligt, någonting jag anser bra eftersom det möjliggör för alla oavsett bakgrund att ta del av litteraturen. Det kan annars inom feministisk forskning lätt bli lite elitistiskt och onödigt akademiskt enligt min mening. Trots de tidsmässiga och geografiska skillnaderna känns boken aktuell idag. Brownwyn har också lagt till ett nyskrivet kapitel där hon analyserar och reflekterar över delar av materialet inför nya studier.
När det gäller min kritik av boken anser jag att det kan bli problematiskt att använda sig av könskategorier samtidigt som man kritiserar innebörden av dem. Jag har svårt att inte se kritiskt till enhetliga grupper av ”pojkar” eller ”flickor”. Det kan anses omotiverat att dela upp barnen i två grupper utefter vilket kön de tillhör, i exempelvis gruppintervjuer eller tolkning av data som Bronwyn gör. Risken blir att man letar och såväl hittar skillnader/likheter, gruppvis istället för att se till individuella faktorer. Bronwyn talar också om sexualitet och kvinnlig sexualitet i förståelsen ”heterosexuell”. Jag menar att det är viktigt att i böcker som rör genusfrågor, ställa sig kritisk till hur man använder sig av språk och kategorier. Särskilt om man har en postsrukturalistisk teori i grunden.
