God Jul.

GOD JUL OCH GOTT NYTT GENUS-ÅR!

Pink Stinks

Debatten om rosa bara forsätter och fortsätter. Läste på Aftonbladet för någon dag sedan att man i England har startat kampanjen Pink Stinks.

För mig känns det inte som att man kommer åt "problemet" genom att försöka förbjuda en färg. Jag tror snarare att det handlar om att erbjuda barn ett brett urval leksaker, inte bara de könssterotypa.

Att skapa leksaker "utan kön" har studenter på Mälardalens högskola fått göra (där jag en gång pluggade). Hade jag haft tid hade det varit roligt att titta på deras skapelser.

Ditt livs drama

Åhh, vad jag blev löjligt förtjust i nya BANG "Ditt livs drama". Massa klockrena serier av Liv Strömquist och Nanna Johansson; de ritar mina åsikter exakt på pricken! Blir så glad. Till exempel: Teveserierna som sänds på teve, vad är det för sexistisk skit liksom? Har alltid hatat typ Two and a half, Sex and the city, Everybody loves Raymon och Entourage.

Sen har vi de något mer "okej" serierna som verkligen förstärker könsrollerna, men som är ändå lite mer nytänkande. Exempelvis Scrubs. Dilemmat; Sluta kolla, eller låta sig underhållas med en medvetenhet? (Nej, skulle aldrig skratta åt Two and a half men) Är det okej att jag skrattar åt Scrubs, men samtidigt är kritisk till programmet eftersom att 95 % av tittarna inte är genusmedvetna?

Nå. Tidningen innehåller även en del tänkvärda artiklar om bland annat den manliga kultureliten och Lars von Triers "Antichrist". Tyvärr har inte tidningen kommit ut i affärerna eller på hemsidan ännu, men håll ut - och köp.

Låt mig ge exempel på en av mina favoritserier, Six feet under:

Rosa - i kvinnlighetens namn?

Färgen rosa forsätter att vara ett hett debattämne. Jag skrev nyligen om ett paper jag läst - Den rosa overallen .

Nu har jag av en läsare fått tips på en artikel i ämnet. Kolla in: Leve det ROSA och dela gärna med dig av vad du känner inför denna "problematiska" färg och hela debatten.

ASKUNGEN, intersektionell förståelse

Jag har tittat på Walt Disneys saga Askungen och kommer här analysera den ur ett intersektionellt perspektiv.

Sagan handlar om en flicka vars föräldrar dör och därför bor hon tillsammans med sin elaka styvmor och två styvsystrar och arbetar som piga i deras hus. De behandlar henne väldigt illa och de enda vänner hon har är djuren i huset. Hon drömmer hela tiden om att en dag komma därifrån och bli lycklig, samtidigt som styvmodern och de två systrarna hela tiden ger henne nya hushållsuppgifter och behandlar henne väldigt dåligt. Askungen suckar men tänker samtidigt ”Nå, mina drömmar kan de i alla fall inte ta ifrån mig”.

En dag bjuder kungen in till bal på sitt slott, med anledning av att hans son vill hitta en ung flicka att gifta sig med. Alla ogifta kvinnor i landet blir bjudna och styvmodern lovar Askungen att hon också ska få följa med om hon bara utför vissa stora städuppgifter först. Styvmodern har dock tänkt ut en plan. Om Askungen inte har någon klänning kan hon inte få följa med, och därför ger hon Askungen så pass mycket att göra att hon inte ska hinna sy färdigt sin klänning. Till Askungens glädje syr mössen klart den åt henne. En magisk fe trollar fram häst och vagn åt Askungen med förmaning att förtrollningen bryts vid midnatt och hon då måste vara hemma.

Askungen går på balen, träffar Prinsen som blir alldeles förälskad av henne men måste springande lämna festen för att hinna hem i tid. I farten tappar hon sin sko, som Prinsen hittar. Prinsens tjänare åker sedan land och rike runt för att se vem skon passar, i hopp om att hitta den mystiska flickan. När skon visar sig passa Askungen gifter hon sig med prinsen och ”de lever lyckliga i alla sina dagar”.

Ur ett intersektionell förståelse är det intressant att fokusera på hur Askungen är en ”vanlig” flicka från ”underklassen” som arbetar med lågkvalificerat hushållsarbete- typiskt kvinnogöra, men som nu får möjlighet att gifta sig med en riktig prins, och flytta in till hans stora vackra slott. Kanske ska det ge kvinnor i samma situation hopp om den stora lyckan; rik man, stort slott och massa pengar.

För när Askungen drömmer om lycka, uttrycker det sig i form av att hon ska hitta en man och gifta sig med honom. Varje ogift ung kvinnas dröm, enligt den här sagan. Askungen börjar med att leva ut sin dröm genom att ta på sig en ”underbart vacker klänning”, bära nätta glasskor och åka iväg till balen för att se om det finns en möjlighet att prinsen ska bli intresserad av henne. Utan att de växlar särskilt många ord, blir han helt besatt av hennes skönhet. Allt helt i enlighet med den heterosexuella matrisen, maskulinitet möter femininet och det uppstår en åtrå -den åtrån som framställs som ”naturlig” och normal.

Jag hade velat se Askungen komma i kostymbyxor och låga finskor, det hade gett henne en större möjlighet att springa därifrån. Hon hade kunnat dra några roliga vitsar för Prinsen så att han knappt kunnat hålla sig för skratt och sedan gett honom massa komplimanger för hans sneda söta tänder så att han hade blivit generat rosig om kinderna. Nå, i den här sagan är Prinsen den vita rika heterosexuella mannen som sitter på makten; han har möjlighet att välja sin (vita heterosexuella) hustru utifrån hennes skönhet. Skönhet i det här fallet är en ljus hy, långt blont hår och små söta fötter som passar i fina glasskor (hennes elaka styvsystrar hade naturligtvis för stora fötter när skon sedan skulle provas).

Det verkar finnas en poäng med att Prinsen väljer en flicka en lägre klass så att hon numera kan förstå vad lycka innebär (stort hus, mycket pengar och en massa tjänare som utför hushållsarbetet).

Det uppstår alltså en evig oersättlig tacksamhetsskuld från Askungens sida. Att hon aldrig mer får träffa sina egna vänner, de snälla djuren, verkar inte spela någon roll eftersom hon hittat sin eviga kärlek och därför är lycklig i alla sina dagar. *

*Det finns olika versioner av Askungen varav hon får med sig djuren i vissa, i andra inte.

Vilka sjuka könsnormer, SVT

Efter ett argt sms från en god vän till mig blev jag uppmärksammad på årets julkalender; Supersnälla silversara och Stålhenrik. ALLTSÅ?

För det första, vad är det här för namn? Vilka vidriga könsnormer. Och för den andra, handlingen -HERREGUD!! Kopierad från wikipedia:

"Supersnälla Silversara i sin röra av saker och Stålhenrik bland sina träningsredskap som gör att han blir extra stark. När uppdragstutan tjuter betyder det att ett barn på jorden kallar på hjälp, och de båda hjältarna flyger till undsättning. Allt är frid och fröjd - så länge ingen säger ordet dum, för då orkar inte Supersnälla Silversara vara snäll och fin längre. Pang! En explosion! Och fram kommer Supersura Sunksara, som aldrig är på gott humör."

Könet sitter (inte!) i hjärnan

Jag kan väl erkänna direkt att hjärnforskaren Annika Dahlström inte är någon favorit hos mig - även om jag inte läst hennes bok. De uttalanden jag hört från henne gör mig mörkrädd. Här debatterar hon och Birgitta Ohlsson (Fp) om könsidentitet och biologi.