21 februari 2010
Språkets betydelse av hur vi tolkar världen
Förr i tiden användes ordet "daghem", "barnstuga" eller det tyska "kindergarten" om dagens förskola. De hade som syfte att att vara en plats dit förvärvsarbetande föräldrar kunde lämna sina barn. Men förskolan idag är ingen lekhage, utan en seriös pedagogiskt verksamhet som ska verka lärande och utvecklande för barn 1-5 år. Förskola för sexåringar benämns i skollagen som förskoleklass. Om du missade det dolda budskapet i den här texten kan jag förtydliga det här; det heter varken dagis eller lekis, det heter FÖRSKOLA. Okej?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Men tar ni inte er själva och er profession på lite för stort allvar här? (Inte meningen att vara oartig; jag skall förklara vad jag menar.)
SvaraRaderaJag har en mor som är lärare och en av mina bästa vänner läser till förskolepedagog, så jag har förhållandevis god insyn i vad som krävs av rollen. Följaktligen har jag all respekt för den pedagogiska verksamhet som bedrivs inom den här typen av verksamhet - trots att jag refererar till det som "dagis"!
Jag vet vilken typ av pedagogisk utveckling man strävar mot på den förskola där mina barn går, och tycker också att personalen där som regel gör ett bra jobb. Trots det säger jag att jag lämnar och hämtar barnen på "dagis", då det för mig är ett vardagsspråk som faller sig naturligt.
Min poäng är denna: Borde ni inte lägga ner energi nog för att ta reda på vad folk faktiskt tycker, istället för att enbart hänga upp er på etiketten? Är inte innehållet i folks uppfattning om förskolan / dagiset och dess personal viktigare än ordvalet?
Hur vet ni att någon som säger "dagis" inte har all respekt för verksamheten som bedrivs där, och hur vet ni att någon som säger "förskolan" inte bara tycker att det är ett ställe att dumpa ungarna på? Just wondering... ;-)
The Genderrorist:
SvaraRaderaVerkligen ingen oartighet i din kommentar, det är bara bra att du frågar och kommer med egna synpunkter. Jag förstår hur du tänker; "Varför hänga upp sig på småsaker, det spelar ju ingen roll när orden betyder samma?".
Men det är just det det inte gör, enligt mig. Jag är av den uppfattningen att språket har en enorm påverkan på vårt sätt att uppfatta världen. Vilka ord vi använder av oss och hur vi använder dem får oss att bilda olika värderingar. Att säga "Dagis" eller "Lekis" refererar till en tid då förskolan inte hade stor pedagogisk betydelse. Oavsett om folk som använder ordet har "respekt" för verksamheten. Det är ett nedvärderande ord på en seriös verksamhet, anser jag.
Det finns massa exempel på hur vi använder oss av nya ord för att det gamla ger fel signaler. Exempelvis ordet "Handikappad" används inte längre eftersom det inte är personen i fråga som har ett "handikapp", utan det är miljön runtomkring som gör att personen får en funktion nedsatt.
Jag säger inte heller "ungar", eftersom jag anser att det har en negativ innebörd. "Barn" låter bra, tycker jag ;)
ANN // Nej, jag menar inte alls att orden betyder samma. Jag förstår den värdeskillnad som ofta finns mellan termerna.
SvaraRaderaJag menar bara att det inte borde var en absolut principfråga. Om min vän som läser till förskolepedagog vet att jag förstår och respekterar vad det innebär, blir jag lite ledsen i ögat ifall hon blir sur när jag säger "dagis" - hon vet ju att JAG inte menar något illa med det.
Jag är född i Finland. Mina vänner får på ett vänskapligt sätt säga "finnjävel" till mig om de vill, det är lugnt. Om någon annan på vad jag uppfattar som ett nedlåtande sätt börjar skämta om knivar och alkoholvanor kan jag däremot ta dialogen. Poängen är att jag inte bör bli arg inann jag vet vad personen i fråga menar.
Användningen av ordet "förskola" kan visst vara ett verktyg för att öka förståelsen för den kompetens som fordras, men det är just det som är poängen - användningen av ordet är MEDLET, och inte MÅLET!
Målet, den respekt och aktning du/ni (rätteligen) tycker att ni och er verksamhet förtjänar, kan nås utan just det specifika medlet. Är du med på hur jag menar?