Barns syn på (normativ) sexualitet

I våras skrev jag, tillsammans med Pernilla, c-uppsats inom ämnet genuspedagogik. Vi hade ett boksamtal med en grupp barn i 7-årsåldern och de fick fritt tolka och diskutera kring boken Värsta Prutten, Lolly! När vår uppsats har publicerats elektroniskt och ligger ute i www-världen tänkte jag länka till den, men än så länge får ni nöja er med ett citat ur texten.

Här nedan presenteras hur barn KAN uppfattat sexualitet och då främst normativ sexualitet. Jag ger inga exempel på hur vi har analyserat denna sekvens, utan lämnar den fri för tolkning.

Lukas: Är dom gifta mamma och pappa? Och sen får hon mamma och pappa, nej pappa och pappa. Dom gifter sig.
Joanna: Men en mamma.
Pedagog: Vad tror ni?
Ina: Jag vet faktiskt inte.
/…/
Ina: Jag tror lite så här, att en av dom papporna var gift med mamman förut, sen så skildes dom och sen blev den pappan…
Lukas: Gift med pappan?
Ina: Ja.
Lukas: Vad knäppt.
Ina: Typ så.
Lukas: Vad knäppt. Det måste vara en fru istället för pappan. Fru man.
Pedagog: Kan Lollys pappor vara kära i varandra?
Lukas: Blää, puuh.
Ina: Det var ju så jag menade.
Lukas: (gör en massa ljud).
Pedagog: Tror ni det kan vara så?
Joanna: Det är ju knäppt. Näje.
Lukas: Jo. Nej. Ja. Nej. Jag vet inte.
Pedagog till Joanna: Kan papporna vara kära i varandra?
Joanna: AAAAldriiiig. Inte kära, men dom kanske tycker om varandra.
Pedagog: Varför kan dom inte vara kära?
Joanna: För att det inte är… ingen fru.
Jean: Jag tror inte det kan va så att papporna är kära.
Pedagog: Hur tror du det kan vara då?
Jean: Ena pappan är först kär i den andra, dom gifter sig, sen blev dom andra kära och gifter sig. (Vi tolkar det som att mamman först var gift med ena pappan och sedan med den andra). Sen kanske hon tyckte det var tråkigt att ha två pappor (män/pojkvänner).

Hur tolkar ni barnens tankar?